Region Östergötland

Viktiga studier prisas av FORSS

Bilden visar Per A Gustafsson och Thomas Abrahamsson.

[2020-05-25]

Adhd-mediciners patientpåverkan på lång sikt och påverkan av bröstmjölksberikning hos för tidigt födda barn. Två viktiga studier som nu delar på utmärkelsen årets FORSS-projekt.

– Adhd är ett stort folkhälsoproblem. Sett till hela världen så har närmare fem procent av befolkningen diagnosen, säger Per A Gustafsson, professor emeritus i barnpsykiatri vid Linköpings universitet, och läkare med 30 års erfarenhet av kliniskt arbete med barn med adhd.

Hans studie är ett av årets FORSS-projekt och den går ut på att ta reda på hur personer som medicinerat under lång tid med centralstimulerande läkemedel reagerar på sikt. Fokus ligger i första hand på tre frågor; påverkar medicineringen patientens längd, vikt och blodtryck, påverkas risken för att utveckla beroendesjukdomar och andra psykiatriska sjukdomar i vuxen ålder samt huruvida risken för kriminalitet i vuxen ålder ökar eller minskar.

Registerstudie i tre grupper
Forskningen sker i form av en registerstudie och Per A Gustafsson tittar på tre olika grupper. Den första är 27 patienter som ordinerats centralstimulantia under 1960- och 1970-talen. Den andra gruppen består av 609 patienter som medicinerat mot adhd under åren 1995 till 2006. Tredje gruppen omfattar alla som fått adhd-diagnos innan 18 års ålder och är registrerade i patientjournalsystemet Cosmic inom Region Östergötland och Jönköping – cirka 3 000 personer.

– En viktig fråga är om patienter som tar medicinen under lång period löper ökad risk att hamna i drogberoende. Min uppfattning är att det inte är så och att fördelarna med medicinerna överväger nackdelarna.

Bröstmjölksberikning för extremt tidigt födda
Årets andra FORSS-projekt står Thomas Abrahamsson, docent i pediatrik, bakom. Han driver forskning om bröstmjölksberikning till extremt för tidigt födda barn. Frågeställningen i studien är huruvida berikning baserad på komjölk kan leda till ökad inflammation i tarmen hos barn födda före vecka 28.

– De nyfödda drabbas oftast av blodförgiftning eller nekrotiserande enterokolit (NEC) som är en svår inflammation i tarmen. Tio procent av barnen drabbas av NEC och 30 procent av dem som får det dör, förklarar Thomas Abrahamsson.

Barnen mår allra bäst av bröstmjölk, men de behöver mer protein och mineraler än vad mjölken innehåller. Berikningen som används i Sverige är baserad på komjölk. Nu tittar alltså Thomas Abrahamsson och hans kollegor på om anledningen till det höga antalet fall av NEC och blodförgiftning kan ha med komjölken att göra. I USA tillverkas en berikning som är humanbaserad och som forskarna i Sverige provar i sin studie. Totalt inkluderas 322 barn.

– Det här är den största behandlingsstudien där man tittar på extremt för tidigt födda barn som har gjorts i Sverige någonsin, säger Thomas Abrahamsson. Att FORSS premierar det är väldigt värdefullt. Det är inte lätt att få medel för klinisk forskning så det betyder mycket.

Textansvarig: Anchi Alm, nyhetsredaktionen, 010-103 76 28

FORSS (Forskningsrådet i Sydöstra Sverige) är ett samarbete mellan landsting, regioner och universitet i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län och syftar till att stärka den regionala samverkan inom forskning och utveckling – särskilt inom kliniska, patientnära problemområden.

Andra webbplatser