Region Östergötland

Skolan kan vara nyckeln till att förbättra för barn i samhällets vård

[2020-07-02]

Barn i samhällets vård mår sämre än andra barn och presterar sämre i skolan. Men de har förtroende för skolpersonal och presterar bättre efter individuell kartläggning i skolan. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Porträtt på Rickard Tordön

Varje år omhändertas mer än tiotusentals barn och ungdomar av samhället, då de av olika anledningar inte kan bo hemma. År 2018 bodde 39 000 barn och ungdomar i exempelvis familjehem eller på olika typer av boenden. Tidigare forskning visar att dessa barn är en riskgrupp vad gäller sämre hälsa, övergrepp och att utveckla drogberoende. De har också sämre utsikter på arbetsmarknaden och i skolan.

Rikard Tordöns erfarenhet som psykolog fick honom att själv vilja bidra med forskning om barn i statens och kommunernas vård.

– När jag arbetade som psykolog i familjehemsvården upptäckte jag att den styrs av värderingar och politiska beslut, inte av kunskap. Jag saknade forskning om vad som faktiskt fungerar. Min avhandling visar att insatser i skolan kan göra att barnen presterar bättre. Sådana fungerande insatser måste implementeras, säger Rikard Tordön, psykolog och nyligen disputerad vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet. Han har tidigare också varit nationell samordnare för Skolfam, en arbetsmodell som syftar till att höja skolresultat för familjehemsplacerade barn.

Mer utsatta och lägre förtroende för vuxna

Rikard Tordöns avhandling består av fyra studier, publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter.

Den första studien bekräftar att övergrepp och psykisk ohälsa är vanligare hos gymnasieungdomar i samhällsvård. Det framkommer också att samhällsvårdade barn, i jämförelse med icke samhällsvårdade barn, oftare tiger om övergreppen, i synnerhet för polis och socialtjänst.

Överlag har elever i samhällsvård mindre tillit till de vuxna som finns i deras (familje-) hem, i jämförelse med icke samhällsvårdade barn. Det visar avhandlingens andra studie. Ett av fem barn i samhällsvård uppgav att det är svårt att vända sig till sina familjehemsföräldrar. Däremot hyser barnen förtroende för lärare, skolsköterska och professionella inom sjukvården.

– Att barn i samhällets vård har förtroende för professionella är positivt. Då har vi hittat en kanal för att nå de här barnen, säger Rikard Tordön.

Skolresultaten påverkas, men går att vända

Resultaten från studie tre visar att intelligensen hos barn i familjehem är påverkad av deras otrygga situation. En kartläggning av 825 barn i grundskolan visar att barn i familjehem har lägre värde på tester som gäller exempelvis språkliga och matematiska färdigheter. De har problem med bland annat textavkodning, läsförståelse och matematisk problemlösning. Det som förvånade Rikard Tordön var dock inte att intelligensen var påverkad, utan hur mycket. Barn i samhällets vård hade ett medelvärde på 91 poäng, i jämförelse med 100 poäng hos barn som bor hos sina föräldrar.

Positivt är dock att detta går att vända. 475 av barnen i den tidigare studien deltog i en andra kartläggning, efter att ha fått individuell vägledning enligt en modell som kallas Skolfam. Efter två års individuell träningsplan presterade barnen bättre exempelvis vad gäller matematisk problemlösningsförmåga och läsförståelse, så kallad högre exekutiv förmåga. Lägre exekutiv förmåga och känslomässigt påverkade förmågor hade dock inte förändrats, som textavkodning eller impulskontroll. Intelligensen ökade också från medel 91 till 95 poäng efter de två första åren av insatsen.

– Det går att hjälpa de här barnen att klara skolan bättre, och skolan har en skyddande effekt på lång sikt. Nu måste vi systematiskt börja mäta hur bra vi är på att hjälpa våra utsatta barn, så att vi upptäcker vad som fungerar – och vad som inte gör det.

Textansvarig: Maria Carlqvist, nyhetsredaktionen, telefon 010-103 94 88