Region Östergötland

Prehospitalt agerande påverkar tid till behandling vid akut hjärtinfarkt

[2022-04-21]

När någon drabbas av en akut hjärtinfarkt (ST-höjningsinfarkt) krävs snabba vårdinsatser för att återställa blodcirkulationen till hjärtmuskeln. Men också agerandet innan personen kommer till sjukhus avgör utgången med påverkan på tid till behandling.

Bilden visar två ambulanssjuksköterskor som tar hand om en patient i en ambulans.

Det har skett stora förändringar i vården för att öka förutsättningarna för tidig behandling vid hjärtinfarkt. I sin avhandling har specialistsjuksköterskan Maria Ericsson undersökt vad som händer i den prehospitala fasen, tiden innan personer kommer till sjukhus när de har drabbats av en akut hjärtinfarkt. Hon har studerat vilka faktorer som är kopplade till att en individ dröjer med att söka vård och hur detta påverkar prognosen såsom överlevnad på kort och längre sikt.

– En ST-höjningsinfarkt kräver en snabb sjukhusvård för att återställa blodcirkulationen till hjärtmuskeln genom akut öppnande av det tilltäppta kärlet, med metoden ballongvidgning. Att personen som drabbas, uppfattar att symtomen kom från hjärtat ökade chansen att snabbt söka vård och ringa till ambulans samt smärtans intensitet och att symtomen var outhärdliga. Men det är vanligt att missförstå symtomen, säger Maria Ericsson.

Närståendes initiativ
Att ha en närstående till hands som tog initiativ ökade också chanserna till tidig kontakt.
– Symtom som däremot kom och gick försenade vårdsökandet. En femtedel med den här typen av hjärtinfarkt beskrev symtomen så. Att prova olika typer av smärtstillande läkemedel och att insjukna utanför kontorstid gjorde också att personen dröjde med att söka vård. Det var vanligare att män sökte snabbt och ringde ambulans, säger Maria Ericsson.

I ambulansen förbättras möjligheterna att tidigt ställa diagnos genom att ett EKG tas prehospitalt. Behandling kan också påbörjas redan i ambulansen.
– Valet av första vårdkontakt har betydelse. Att ringa till 1177 vårdguiden i stället för att ringa till 112 ökade tiden till diagnos med 38 minuter. Det var fler kvinnor som agerade så och personer med samsjuklighet som diabetes till exempel. I samtalet med telefonsjuksköterskan hade vidare dialogen betydelse för överenskommelsen av vårdbehovet, säger Maria Ericsson.

Dröjsmål påverkar överlevnad
Att dröja med att söka vård påverkade överlevnaden. I gruppen som anlände sjukhus inom en timme var dödligheten högst, vilket sannolikt förklaras av att dessa patienter drabbats av stora allvarliga hjärtinfarkter. Denna grupp hade oftare drabbats av hjärtstopp före transporten till sjukhus och var oftare mer allvarligt påverkade vid ankomsten. Samtidigt klarade sig de som kom tidigt och överlevde bäst efter fem år. Lägst femårsöverlevnad fanns i gruppen som kom till sjukhuset efter mer än sex timmar efter att symtomen började.

– Det är också viktigt att påpeka att andelen hjärtinfarkter har minskat över tid, till följd av förebyggande åtgärder och att andelen patienter som inte överlever en hjärtinfarkt har minskat markant. Dock har tiden det tar för en person som drabbats av symtom att bestämma sig för att söka vård påverkats marginellt över tid, säger Maria Ericsson.

Textansvarig: Maria Carlqvist, kommunikationsenheten 

Avhandling: No time to waste: Pre-hospital actions and time delays in patients with ST elevation myocardial infarction – temporal trends and prognostic impact on short- and long-term survival
Disputation: 1 april 2022

Andra webbplatser