Region Östergötland

Ökad kunskap om hjärtinfarkt som mest drabbar kvinnor

[2022-03-08]

I FOKUS: INTERNATIONELLA KVINNODAGEN - AKTUELL FORSKNING Spontan kranskärlsdissektion, SCAD, är en typ av hjärtinfarkt som mest drabbar kvinnor. En nationell studie (SweSCAD) som leds från kardiologiska kliniken i Linköping ska öka kunskapen om sjukdomen, bland annat om hur den kan behandlas.

Sofia Sederholm Lawesson och Eva Swahn

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor men flertalet forskningsstudier är gjorda på män som studiedeltagare. Eva Swahn, professor och överläkare vid Hjärtcentrum, Universitetssjukhuset i Linköping, forskar för att minska förekomsten av kranskärlssjukdom med fokus på både män och kvinnor. Hon är forskningsledare i den pågående nationella studien SweSCAD där sammanlagt åtta kardiologiska universitetskliniker i Sverige ingår.

– Det är viktigt att vi forskar på både män och kvinnor så att vi lär oss hur vi bättre kan behandla alla patienter. Hjärtsjukdom kan ibland yttra sig på olika sätt hos kvinnor och män, säger Eva Swahn.

90 procent kvinnor
SCAD står för Spontaneous coronary artery dissection och är en ovanlig form av hjärtinfarkt. Det finns inte mycket forskning på området och är okänt varför vissa personer får sjukdomen. Genetiska faktorer tros spela in.
– Upp till 90 procent som drabbas är kvinnor, ofta i yngre åldrar och även i anslutning till graviditet, säger Eva Swahn.

Till skillnad mot den vanligaste formen av hjärtinfarkt orsakas SCAD inte av åderförfettningssjukdom som den vanligaste typen av hjärtinfarkt, utan av en bristning inne i kranskärlets vägg med blödning som följd. Detta leder till att blir trångt i kärlet och blodet kommer inte fram till hjärtmuskeln som det ska. Det i sin tur gör att vävnad i den del av hjärtat som försörjs av det drabbade kärlet dör av syrebrist. Infarktförloppet är alltid snabbt och kräver sjukhusvård direkt. Studien SweSCAD riktar för första gången ljuset på vad som händer i det akuta skedet.

– Förhoppningen är att projektet ska ge mer kunskap om sjukdomen och vad som utgör en risk att drabbas. Med mer kunskap kan vi bättre följa och behandla SCAD-patienterna i vården, säger Eva Swahn.

Söker riskfaktorer i blodprov
Studiedeltagarna får också i ett senare skede svara på enkäter hur de mådde när de insjuknade, om de till exempel hade ångest, depression eller var gravida. Blodprover tas i syfte att identifiera biologiska riskfaktorer. Studien pågår sedan i somras. Tidiga resultat visar att medelåldern för insjuknande är 54 år men att spridningen är från 20 år till 80-årsåldern.

Textansvarig: Maria Carlqvist, kommunikationsenheten