Region Östergötland

Ingen ökning av blodproppar av typen venös tromboembolism hos akutpatienter med covid-19

[2021-09-24]

Ingen ökad förekomst av blodproppar av typen venös tromboembolism sågs hos covid-19-patienter på Östergötlands akutmottagningar under pandemin. Det visar en studie från akutkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Ökningen har däremot setts bland covid-19-patienterna i intensivvård.

Bilden visar forskarteamet  Daniel Wilhelms, Jens Wretborn, Patrik Benjaminsson Nyberg, Matthias Jörg.

Tidigt i covid-19-pandemin fick vården instruktioner att följa upp risken för venös tromboembolism hos alla patienter som hade testat positivt för covid-19. Venös tromboembolism är blodproppar som kan bildas i ben och lungor. Fyra läkare på akutmottagningen på US har genomfört studien parallellt med sitt kliniska arbete; Jens Wretborn, Matthias Jörg, Patrik Benjaminsson Nyberg och Daniel Wilhelms.

– Under hela pandemin har vi haft ett extra fokus på risk för venös tromboembolism hos covid-19-patienter. Det kom många nya instruktioner på kort tid. Vi blev intresserade att följa upp hur det såg ut bland akutens patienter, säger Patrik Benjaminsson Nyberg, disputerad överläkare.

Ingen skillnad
I studien ingick 8702 patienter som sökte akutvård eller var inlagda på ett av de tre sjukhusen i Östergötland mellan 1 mars och 31 maj under åren 2015 till 2019 jämfört med 2020. 88 patienter testade positivt för covid-19. Men ett positivt test ökade inte risken för blodproppar, visar resultaten.

– När vi har jämfört patientgrupperna med och utan covid-19-infektion, ser vi ingen direkt skillnad vad gäller förekomst av blodproppar. Vi ser heller ingen ökning från 2015 - 2019 före pandemin, till 2020, under pandemin. Det verkar alltså inte finnas en förhöjd risk bland akutpatienterna, säger Patrik Benjaminsson Nyberg.

Däremot har annan forskning visat att risken för venös tromboembolism är förhöjd hos patienterna som vårdas i intensivvården. Där har fler blodproppar i ben och lungor observerats under pandemin.

"Viktigt följa upp"
Forskarna drar slutsatsen att det finns god anledning att fortsätta fokusera på blodproppsrisken i intensivvården men att i akutvården börja fokusera mer på andra riskfaktorer.
– En lärdom är vikten av att forska och följa upp riktlinjer som kommit till snabbt. De riskerar annars att bli vedertagen kunskap för lång tid framöver. Fler studier behövs på det här området, också nationellt och samordnat, säger Patrik Benjaminsson Nyberg.

Forskning under pandemi
Att avsätta forskningstid mitt under den brinnande pandemin var ett val som klinikledningen gjorde. På akutmottagningen finns en docent med lång vana av att driva forskningsprojekt, och många medarbetare som forskar. Med den erfarenheten kunde gruppen rigga studien snabbt och körde sökningar i nationella register. De hade också tillgång till undersökningsresultat och följde upp patientens tillstånd i journalen.

– Vi väntade oss att det skulle gå snabbare att få fram resultaten, men forskningsprocesser behöver ha sin gång och publiceringar har tagit lite väntetid. Men nu är vi glada att ha hittat svar på våra frågor, som vi också hoppas kan påverka våra arbetssätt framöver, säger Patrik Benjaminsson Nyberg.

 

Textansvarig: Maria Carlqvist, nyhetsredaktionen, 010-103 76 28

Andra webbplatser