Region Östergötland

Hälsoskillnader riskerar öka av pandemin visar ny rapport

[2021-02-18]

Covid-19 riskerar att öka skillnaderna i hälsa hos befolkningen i länet. Det visar en rapport om hur folkhälsan påverkas av pandemin som Region Östergötland har gjort.

Bilden visar en pojke som åker skridsko på en isbana.

"Folkhälsoaspekter av covid-19" är ett kunskapsunderlag som har tagits fram för att skapa en bild av vilka effekter på folkhälsan som pandemin har haft och kan komma att få framöver. Rapporten ska också visa vilka förbättringsmöjligheter som finns för att minska de negativa effekterna i hälsa på både kort och lång sikt.

– Vi ser att pandemin riskerar att öka ojämlikheten i hälsa genom att den slår mot samma grupper som löper störst risk för ohälsa redan innan. Med kunskapsunderlaget vill vi peka på vilka omedelbara konsekvenser vi har sett och diskutera hur vi kan motverka riskerna, både för individer och generellt i samhället, säger Torbjörn Holmqvist (S), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Pandemin påverkar flera folkhälsoområden förutom det mest uppenbara; att många blir sjuka av viruset. Det kan till exempel handla om att drabbas av arbetslöshet, ekonomiska problem och social isolering.

Minska negativa hälsoeffekter
– Folkhälsa är ett viktigt område för Region Östergötland. För att skapa de bästa förutsättningarna för invånarna är det därför också viktigt för oss att ta reda på hur pandemin påverkar folkhälsan i stort. När vi har en bild av det kan vi arbeta för att minska de negativa hälsoeffekterna, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Lundgren.

Kunskapsunderlaget utgår ifrån de åtta folkhälsopolitiska målområdena. Rapporten visar bland annat att pandemin riskerar att öka ojämlikheten i hälsa. Det handlar både om direkta och indirekta hälsoeffekter, som exempelvis ensamhet, våld i hemmet, oro och depression. Underlaget bekräftar också att äldre har drabbats särskilt hårt och att goda levnadsvanor varit en skyddsfaktor mot covid-19.

Ännu mer förebyggande
Rapporten visar även flera positiva effekter, som exempelvis ökat samarbete, nya digitala arbetsformer och ökat intresse för förebyggande insatser.

I kunskapsunderlaget lyfts flera förbättringsmöjligheter för kommuner, hälso- och sjukvården och omsorgen fram. Exempelvis nämns prioritering av tidiga insatser, utveckling av mer tillgänglig hälsoinformation och satsning på dialog utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum

Andra webbplatser