Region Östergötland

Första laserbehandlingen av mesial temporallobsepilepsi

Patrick Vigren, överläkare i neurokirurgi och neurologi, Jamie J van Gompel, professor i neurokirurgi, och Peter Milos, överläkare i neurokirurgi. Alla har ansiktsmask.

[2022-05-16]

Landets första laserbehandling av mesial temporallobsepilepsi har genomförts vid Universitetssjukhuset i Linköping. Sjukdomen är svårbehandlad med medicin, och jämfört med öppen kirurgi ger den nya metoden mindre risk för komplikationer. Ofta kan patienten åka hem dagen därpå.

Röntgenbild med ett huvud sett ovanifrån. En nål har förts in i hjärnan till ett område strax bakom näsan.

Det är ett samarbete mellan neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och läkaren Jamie J van Gompel, professor i neurokirurgi vid ansedda Mayo Clinic i Minnesota, USA, som har lett fram till att behandlingen genomförts.

– Det här är en standardbehandling i USA numera, och van Gompel tillhör de främsta när det gäller forskning och behandlingar inom området. Han behandlar 30 till 40 patienter om året, och har publicerat väldigt fina resultat, säger Patrick Vigren, överläkare och verksamhetschef för neurologiska kliniken på US.

Hög precision

Laserablation, som metoden kallas, innebär att en tunn kateter förs genom ett litet hål i kraniet fram till hippocampus, området där orsaken till temporallobsepilepsi (TLE) finns. En bit av hippocampus bränns sedan bort med hjälp av värme. Katetern styrs med hög precision av robotteknik, och själva behandlingen görs i en magnetkamera.

– Vi kan se värmefältet som lasern skapar, och har möjlighet att lägga in säkerhetsmarkörer så att värmen stängs av när den kommer för nära andra känsliga områden i hjärnan, säger Patrick Vigren.

Laserablation används även vid behandling av små hjärntumörer, och jämfört med öppen kirurgi är metoden mycket skonsammare. Patienten sys med några få stygn i huvudet och kan i allmänhet åka hem dagen efter ingreppet.

– Risken för komplikationer är betydligt mindre. Och skulle vi behöva följa upp laserablationen med vanlig kirurgi, så är fördelen att lasern inte orsakar någon ärrvävnad som vi då behöver ta hänsyn till, säger Patrick Vigren.

Hoppas på samarbete

Ungefär 20 000 svenskar har någon form av behandlingsresistent epilepsi. Patrick Vigren uppskattar att det kan handla om upp till 30 patienter per år, baserat på Sveriges befolkningsunderlag, som kan vara aktuella för laserbehandling på grund av TLE. Det bygger dock på att man i landet uppnår samma höga remitteringsgrad till epilepsikirurgi som i Sydöstra sjukvårdsregionen.

– Eftersom vi ligger i framkant så hoppas jag att vi ska göra fler behandlingar här i Linköping. Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm har också arbetat med laserablation, och min förhoppning är att vi ska kunna samarbeta kring detta, säger Patrick Vigren.

Text: Gustav Borg, kommunikationsenheten

Temporallobsepilepsi (TLE)

Ett eget fenomen när det gäller epilepsidiagnoser. Orsakar sällan den typ av krampanfall som oftast associeras med sjukdomen, utan kan istället ge oväntade känslor (upprymdhet, ångest, panik), hallucinationer, déjà vu-upplevelser och hörsel- eller luktsymtom.

Ofta beror TLE på en förändring i hippocampus. Sjukdomen är i allmänhet svårbehandlad med medicin. Sedan 1970-talet har det varit känt att den kan behandlas med hjälp av kirurgi.