Region Östergötland

”Då kan vi förskriva antibiotika på god grund”

[2020-11-18]

När läkare i primärvården känner sig säkra i sin misstanke om lunginflammation är det ofta tillräckligt för att ställa en korrekt diagnos. Det visar en ny avhandling från Anna Moberg, specialistläkare i allmänmedicin. - Det är bra, då kan vi vara trygga och förskriva antibiotika på god grund, säger hon.

Bilden visar Anna Moberg

Lunginflammation och luftrörskatarr räknas till nedre luftvägsinfektioner och att läkare i primärvården ställer rätt diagnos är viktigt för att minska överanvändningen av antibiotika.

- Lunginflammation är en allvarlig sjukdom, ofta orsakad av bakterier som man ska behandla med antibiotika, medan luftrörskatarr är en självläkande sjukdom som inte ska behandlas med antibiotika, säger Anna Moberg.

När läkaren är säker
Anna Mobergs avhandling om diagnostik av lunginflammation i primärvården visar att läkarens misstanke om lunginflammation ofta fungerar bra för att ställa diagnos. När läkaren är säker på att det rör sig om en lunginflammation, stämmer det nio gånger av tio överens med resultatet från lungröntg

- Det visar att när läkaren är säker så kan vi lita på det, säger Anna Moberg.

Hon gick vidare och studerade de fall där läkaren inte var helt säker på sin diagnos. Vad händer om man använder lungröntgen och CRP-prov – kommer utskrivningen av antibiotika att minska? Det visade sig att ett CRP-prov ofta ledde till att läkarna avfärdade misstanken om lunginflammation.

Ger stöd för riktlinjerna
Att remittera till lungröntgen när läkaren inte var säker på diagnosen resulterade inte i någon minskad förskrivning av antibiotika. Det visade sig att läkarna inte helt litade på röntgenresultatet, utan använde antibiotika i ett av fyra fall även när röntgen var normal.

- Resultaten ger stöd för att de svenska riktlinjerna, där CRP och lungröntgen inte rekommenderas inledningsvis, fungerar bra, säger Anna Moberg. 

När hon började som läkare fick många patienter med akut luftrörskatarr behandling med antibiotika. Den siffran har sjunkit rejält under senare år, vilket resultaten av studien också bekräftar.

- Det är självklart glädjande, säger Anna Moberg.

Gått ner under pandemin
 Anna Moberg har ett starkt engagemang i antibiotikafrågan och är, tillsammans med en annan läkare, ansvarig för Strama primärvård i Östergötland, ett nationellt nätverk för en mer ansvarsfull antibiotikaanvändning.

- Stramas arbete har betytt jättemycket när det gäller att få till ett mer rationellt användande av antibiotika. Sverige ligger bra till, även om vi inte är bäst. Nederländerna har till exempel en lägre förskrivning.

Anna Mobergs studier var klara innan coronapandemin slog till. Men det finns tydliga siffror som visar att antibiotikaanvändningen har minskat under det senaste året.

- Det har gått ner markant under coronapandemin. Man har varit mer noggrann med hygien och det har inte varit samma smittspridning av andra infektioner, kan man tänka sig.

Textansvarig: Nyhetsredaktionen

 

Den 18 november är det internationella antibiotikadagen, en dag som lyfter medvetenheten om antibiotikaresistens.