Region Östergötland

Bästa allmänmedicinska avhandlingen - om en god död

[2022-03-11]

Hallå där specialistläkare Lisa Kastbom, som har belönats med utmärkelsen Bästa allmänmedicinska avhandling 2021 av Svensk Förening för Allmänmedicin. Avhandlingen handlar om svårt sjuka patienters uppfattning om en god död och planering av vård hos patienter som närmar sig livets slut.

Bilden visar Lisa Kastbom med blommor på disputationen.

Hur känns det att få utmärkelsen?
– Det är en stor ära. Jag är förstås oerhört tacksam, glad, stolt och rörd över den fina utmärkelsen. Den bekräftar att mitt forskningsområde på just den här patientgruppen är viktig och betydelsefull, inte minst ur ett allmänmedicinskt perspektiv.

Varför är det viktigt att forska om döden?
– Döden är ett svårt ämne att tala om för många. Det finns en rädsla att skapa obehag hos patienten och de närstående när frågan väcks. Min erfarenhet, både kliniskt och forskningsmässigt, är att såväl patienter som närstående uppskattar när man när man som vårdpersonal vågar lyfta samtal som handlar om livets slut. För att vården i livets sista tid ska bli så bra som möjligt, är det viktigt att proaktivt planera vården. En betydelsefull del av planeringen är att utforska vad patienten själv vill och vad som är viktigt för honom eller henne när det gäller innehållet i vården och att i möjligaste mån involvera närstående i planeringen.

Vilken metod har du använt?
– I den första delstudien, som handlar om svårt sjuka cancerpatienters uppfattning om en god död har jag analyserat tidigare genomförda kvalitativa intervjuer med kvalitativ innehållsanalys. I delstudierna om planering av vård i kontexten särskilt boende (SÄBO) har jag själv intervjuat läkare och sjuksköterskor som arbetar på SÄBO och även närstående till avlidna patienter som den sista tiden i livet har bott på SÄBO. Analys av dessa intervjuer har genomförts med kvalitativ metodik. Avhandlingen består också av en kvantitativ studie, som nu har accepterats för publikation. Det är en journalgranskningsstudie, där jag i två regioner har granskat totalt 367 journaler med avseende på förekomst av vårdplan, innehållet i dessa, hur vårdplansinnehållet efterföljs och sambandet mellan förekomst av vårdplan, patientfaktorer, läkarnärvaro på SÄBO och kvalitet på vården den sista tiden i livet.

Vad visar resultaten, till exempel?
– Uppfattningen om en god död är högst individuellt, även om det finns återkommande teman om vad som är viktigt, såsom förberedelse inför döden, bevarat självbestämmande och frånvaro av lidande. Min forskning visar att sjuksköterskor och läkare anser att det är viktigt att utforska patientens preferenser när det gäller frågor som rör livets slut, vårdens innehåll och vårdbegränsningar i ett tidigt skede. Det verkar viktigt att involvera närstående och vårdpersonal i vårdplansprocessen och att begrunda sjuksköterskors och läkares strävan att göra gott och rädsla för att bli anklagad för att göra fel. Journalgranskningsstudien visade på en hög vårdplansförekomst på SÄBO och att vårdplansinnehållet efterföljdes i hög utsträckning. Det fanns ett positivt samband mellan vårdplansförekomst och läkarnärvaro på SÄBO den sista tiden i livet och kvalitet på vården i livets slutskede, till exempel informerande samtal till närstående om patientens försämring och förestående död och ordination av palliativa vid behovsläkemedel mot smärta, oro och andra symptom som kan vara vanliga i livets slutskede. Den sista studien i avhandlingen visar att närstående på SÄBO tycker att frågor som rör livets slut är svåra att tala om, men att de vill involveras i vården. De små detaljernas betydelse betonades när det gällde hur vårdpersonalen visade omsorg om patienterna på SÄBO enligt de närstående. Sjuksköterskor beskrevs som närvarande på SÄBO, medan läkarna var frånvarande.

Textansvarig: Maria Carlqvist, kommunikationsenheten

 

Avhandlingen: A good death from the perspective of patients with severe illness and advance care planning (ACP) in patients near end-of-life

Andra webbplatser