Landstinget i Östergötland

36 år med klinisk patologi

[2017-01-24]

Birgitta Frånlund, biomedicinsk analytiker, är en av dem som arbetat längst på klinisk patologi. ”I dag kan vi se mer i proverna och färgar dem inte längre för hand.”

Bilden visar Birgitta Frånlund och hennes moderna maskin för immunhistokemi.

Birgitta Frånlund började på klinisk patologi 1981 som laboratorieassistent som det hette då. Hon var utbildad laboratorieassistent från Uppsala och fick lära upp sig på plats av kollegorna.

– När jag började 1981 färgade man vävnadsprover för hand. Det var mer hantverkskänsla i yrket och man kunde vara mer eller mindre skicklig. I dag har vi maskiner för de flesta färgningar och motordrivna mikrotomer som gör att vi kan snitta vävnaden i tunna snitt på fyra tusendels millimeter(4 µm). Kvaliteten är jämnare och alla prover bedöms lika, säger Birgitta Frånlund.

Inför 50-årsjubileet pratade hon och två kollegor från 80-talet om varför de fortfarande är kvar.

– Det är nog för att det händer saker hela tiden och man får utvecklas i arbetet när det kommer nya metoder. Men också för att vi har trivts på jobbet och inte haft några allvarliga konflikter på alla år. Vi har arbetat nära varandra, följt varandras liv och löst problem som uppstått, säger Birgitta Frånlund.

Går fortare nu

En stor skillnad är att det går fortare nu än då. Det är fler prover som kommer och mer analys som krävs av varje prov.

– Vi kan se mycket mer i dag, särskilt med nya genanalystekniken NGS, Next Generation Sequencing. Den tunna snittningen gör också att ett vävnadsprov kan analyseras i fler nivåer och fler tumörceller kan upptäckas.

Med metoden immunhistokemi lokaliserar de biomedicinska analytikerna antikroppar i vävnader. De kan då se var tumörcellerna finns. Tidigare blandade de alla lösningar och färger själva, nu köps de färdigblandade.

– Vi var också väldigt tacksamma den dag när vi fick engångsknivar och slapp slipa knivarna själva. De var tunga och det var lätt att skära sig, säger Birgitta Frånlund.

Känner att arbetet behövs

Ett tag på 90-talet undrade de om klinisk patologi skulle överleva när cytologin verkade ta över. Men med dagens utveckling av klinisk och digital patologi arbetar de nu med framtidens teknik.

– I dag tvivlar vi inte på att vi ska finnas kvar. Vi känner varje dag att arbetet som biomedicinsk analytiker behövs. Antalet prover som kommer från in vården fortsätter att öka, säger Birgitta Frånlund.


Textansvarig:
Maria Carlqvist, 010-103 76 28